SO-planeringen och den nya timplanen, en omöjlig ekvation?

En ständigt återkommande fråga för SO-lärare är hur fasen man ska lägga upp sin planering över tre år för att hinna med det centrala innehållet.

Den frågan blir särskilt aktuell från höstterminen 2018!

Varför då? 

Förhoppningsvis har ingen lyckats missa att det från höstterminen 2018 har genomförts förändringar i timplanen. För SO-lärarens vidkommande innebär att eleverna garanteras minst 75 timmar i varje ämne fördelat över tre år. Utöver det finns 52 timmar att fördela fritt, som det passar, på skolorna.

Det innebär att enskilda skolor kommer ha friheten att disponera över dessa. Men det innebär inte per automatik att lärarna kommer få inflytande.

Alla som planerat SO-undervisning vet att tiden är mycket begränsad. Det är därför av yttersta vikt att lärarna tar kontroll över den tiden. Jag har redan nu hört om skolor där det ska läggas i en pott för temadagar, eller ämnesövergripande arbete eller… ja, ni förstår själva. Eftersom timmarna inte är reglerade krävs inte heller att de specifikt knyts till dylika ämnen vilket kommer sätta en hel del lärare i klistret.

Kort sagt: Gör ditt yttersta för att ta kontroll över de 52 timmarna!

Fördelning av timmarna?

En annan variant är att enskilda skolor helt enkelt lägger ut de 52 timmarna, jämt fördelade över fyra ämnen. Det i sig kan tyckas vara oproblematiskt. I den mån det är en lärare som undervisar i samtliga ämnen kan det naturligtvis också vara det, men så är inte alltid fallet.

På min senaste arbetsplats var nio SO-lärare. Av dessa var endast 3 av oss behöriga i samtliga SO-ämnen. Vi som har den kombinationen blir färre och färre och det är därmed inte heller någon självklarhet att alla undervisande lärare faktiskt har alla SO-ämnen.

Hur blir det då ett problem? 

Det enkla svaret på det är att de olika SO-ämnena också är olika stora. En snabb jämförelse av det centrala innehållet visar till exempel att geografi har 15 punkter centralt innehåll medan historia har 24 punkter. Dessutom är några av punkterna i historia formulerade på ett sådant sätt att de är återkommande i flera områden.

Räknar man i tid har varje SO-ämne tydliga skillnader i tid, utifrån de olika punkterna i det centrala innehållet.

  • Geografi: 5 timmar per innehåll.
  • Historia: 3,1 timmar per innehåll.
  • Religionskunskap: 4,4 timmar per innehåll.
  • Samhällskunskap: 3,3 timmar per innehåll.

Om man då fördelar de 52 timmarna jämnt rakt över blir det således ett problem då ämnena är olika stora.

Två modeller att fördela timmarna

Det finns naturligtvis flera lösningar på problemet. En är att varje enskild lärare funderar igenom vad som tar mest tid i hens undervisning och fördelar därefter. Problemet med det är att vi alla tenderar till att favoritområden, som vi ger något större (ganska ofta för mycket) utrymme i relation till övriga ämnen.

Ett annat sätt kan vara att förhålla sig till hur stor andel de enskilda punkterna är i relation till helheten.

En rent matematisk beräkning ger att ämnen utgör följande del av helheten:

  • Geografi: 19%
  • Historia: 30%
  • Religionskunskap: 22%
  • Samhällskunskap: 29%

En enkel fördelning av de 52 timmarna, utifrån ovanstående, skulle då ge:

  • Geografi: 9 timmar
  • Historia: 17 timmar
  • Religionskunskap: 11 timmar
  • Samhällskunskap: 15 timmar

Emellertid leder det till en fortsatt väldigt ojämn fördelning av tid i relation till vad eleverna ska hinna med. Fortfarande är det avsevärt mycket mer tid att hinna i geografi och religionskunskap. Det leder in oss på ett andra alternativ.

Den andra modellen är att helt sonika fördela tiden utifrån den totala mängden centralt innehåll för att balansera upp tiden i relation till vad som skulle göras. Det skulle innebära ganska få timmar till geografi och religionskunskap och merparten till historia och samhällskunskap.

Den modellen skulle fördelningen kunna se ut som följer:

  • Geografi: 0 timmar.
  • Historia: 25 timmar.
  • Religionskunskap: 5 timmar.
  • Samhällskunskap: 22 timmar.

Med den fördelningen skulle mängden tid jämnas ut något i förhållande till stoffmängd.

Före Efter
  • Geografi: 5 timmar per innehåll.
  • Historia: 3,1 timmar per innehåll.
  • Religionskunskap: 4,4 timmar per innehåll.
  • Samhällskunskap: 3,3 timmar per innehåll.
  • Geografi: 5 timmar per innehåll.
  • Historia: 4,2 timmar per innehåll.
  • Religionskunskap: 4,7 timmar per innehåll.
  • Samhällskunskap: 4,2 timmar per innehåll.

Ovanstående skulle alltså ge en viss förskjutning till, i huvudsak, två ämnen för att jämna ut det hela. Det skulle leda till en mer rättvis planeringssituation, men också till att eleverna skulle tvingas stressa mycket mindre för att hinna det som förväntas av dem.

Problem och möjligheter?

När man sitter på sin kammare och kommer fram till olika modeller känns det ibland som man löst den gordiska knuten. Nu är verkligheten (tyvärr) långt mer komplicerad än ett excelformulär.

För att någon av modellerna ska fungera krävs en stor organisation. Dels krävs en tjänsteläggning som gör att den som undervisar i historia måste ta färre klasser medan den som undervisar i geografi får ta fler, om det inte är en lärare som har alla ämnen. De blir, som påpekat, färre.

En annan nöt att knäcka är att det faktiskt är en brist på behöriga lärare i samtliga SO-ämnen. Det gör att, även om man löser den rent matematiska knuten så finns en tjänsteteknisk svårighet att lösa. För vad gör man om den som är behörig i geografi också inte är behörig i det eller de ämnen som krävs för att få ihop det hela?

Det finns verkligen ingen bra metod att lösa de problem som kommer av den nya timplanen. De två modeller jag presenterat här är bara två tankeexperiment för att problematisera den planering alla SO-lärare står inför vid terminens start, och över tre års tid.

SO-lärarens roll och betydelse behöver uppvärderas. Att vi får ett dylikt problem att hantera är inte till vår fördel.

Jag funderar på om timplanen för SO-ämnena är en omöjlig ekvation, på mer än ett sätt? 

Draftback – en sorts plagiatkontroll

På många skolor använder man olika typer av betallösningar för plagiatkontroll. Detta är både bra och exempel som fler skolor borde följa, inte bara för kontrollfunktionens skull utan också för att det kan vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg när det kommer till att träna elever i att inte plagiera.

På den skola jag arbetar med saknar vi dock den typen av verktyg. Det är så klart inte aktuellt för lärare att strunta i att leta plagiat bara för att det saknas ett betalverktyg. Istället får man hitta andra vägar för att kontrollera och arbeta med detta.

Ett verktyg jag kommit att uppskatta är Draftback. Draftback är ett verktyg som kan användas till att spåra ändringar i ett google-dokument. Programmet i sig fungerar som ett google-tillägg och när det är installerat blir det en del av google docs automatiskt.

Skärmavbild 2017-03-04 kl. 18.35.51Draftback funkar enkelt på det viset att det gör det möjligt för dig att gå igenom ett dokuments historik genom att få det uppspelat framför dina ögon. På det viset går det snabbt att granska hur eleverna arbetat med en text. Om det exempelvis är så att ett helt stycke plötsligt dyker upp i en text kan man som lärare vara ganska säker på att eleven använt sig av klippa och klistra och då är det också möjligt att adressera det problemet.

Eftersom Draftback är ett tillägg till Chrome lämnas inte datan över i något annat sammanhang och det du ser i samband med detta är kopplat till google. Så länge du inte aktivt väljer att publicera datan på annat håll är det i säkert förvar på din dator (enligt tillverkaren i alla fall).

Om man ska se vidare, förbi plagiatkontrollen, så finns det ytterligare tänkbara användningsområden för Draftback.

Svensklärare borde kunna använda verktyget som ett sätt att analysera elevers skrivprocess, och framförallt diskutera elevers skrivprocess med dem i realtid.

För oss som inte arbetar med skrivprocesser kan just den biten ändå vara av intresse. För visst blir det enklare att visa eleverna hur deras förändringar bidragit till att förbättra en text, och på så vis arbeta formativt, om man samtidigt som man diskuterar texten kan visa förbättringarna.

Jag har tidigare arbetat med google-dokument i grupparbeten. Dokumentets historik är ett utmärkt verktyg att kolla vem som verkligen arbetat och med Draftback blir den funktionen förstärkt.

Undervisa med Padlet

Tankar och idéer om att använda Padlet i undervisningen.

För att kunna synliggöra vad som görs i klassrummen och få elever att samarbeta och bli medvetna om sin och sina kamraters utveckling behövs verktyg som möjliggör detta. Ett sådant verktyg är Padlet. För den som inte testat verktyget rekommenderar jag det varmt!

Padlet är ett gratisverktyg för att skapa gemensamma arbetsytor online. I korthet fungerar Padlet som en gammaldags anslagstavla, fast online och tillsammans med andra. Två tydliga fördelar är att den fungerar i alla webläsare (jag testat) och finns som app.

Varje Padlet går att ha privat eller delad. Det går att ställa in så att en Padlet är öppen för samarbete, stängd osv. På själva arbetsytan går att inkludera en lång rad olika saker. Film, bilder, text, dokument, ljud går att inkludera vilket också gör användningsområdena väldigt varierande.

Padlet

Jag själv har främst använt Padlet som ett sätt att presentera olika läxor eller liknande. I något fall har eleverna haft i uppgift att läsa/titta på nyheter och presentera detta varje vecka och då har Padlet fungerat utmärkt som redovisningsverktyg, framförallt för att få eleverna att inte skriva för mycket…

Verktyget är väldigt flexibelt och erbjuder långt fler möjligheter i klassrummet än de jag själv provat på (eller kan tänka ut). Några andra användningsområden skulle kunna vara:

Interaktiva lektionerAtt låta eleverna få uppgifter som de skriver, ensamma eller i grupp, och som lyfts fram i klassrummet med hjälp av projektor.

Mindmap:  Använd Padlet som en sorts mindmap där elever använder det till att brainstorma kring någon uppgift.

Utvärdera: Låt eleverna skriva utvärderingar på Padlet. Eftersom det i ursprungsläget är anonymt kan det funka bra till detta.

FöreläsningsanteckningarLåt eleverna skriva anteckningar under genomgång i klassrummet och posta dem i Padlet för att de ska kunna ta del av varandras anteckningar.

Redovisning: Låt eleverna redovisa ett arbete med hjälp av Padlet. De kan inkludera olika sorters media, texter och liknande och bygga en interaktiv vägg kring sin redovisning.

Läxor: Lägg upp klassens läxor på en Padlet.

Anslagstavla: Varför inte använda den som just en gemensam anslagstavla. Lägg upp en gemensam Padlet inför ett prov eller liknande och låt eleverna lägga upp alla bilder, texter etc som de arbetat med.

Samtalsunderlag: Presentera frågeställningar eller tips inför muntliga prov eller liknande för att underlätta för eleverna att komma igång och diskutera.

Exit ticket: Vad lärde sig eleverna under dagens lektion? Istället för post it, använd en Padlet.

Samla källor: Ska dina elever göra en fördjupningsuppgift? Låt dem posta sina källor på en Padlet för att alla andra i klassen ska kunna ta del av dem.

Vill du veta mer om olika funktioner i Padlet kan jag rekommendera denna sida. 

 

Mindmaps och Google

För den som gillar att arbeta med Googles verktyg och mindmaps finns en rad olika alternativ som fungerar som bra förstärkning.

Min egen personliga favorit är Mindmeister som är ett verktyg för kollaborativt arbete.Mindmeister

Eleverna kan samarbeta runt en tankekarta som både kan innehålla bilder, länkar och olika typer av bilagor. Tankekartorna kan exporteras till olika format för presentationer och direkt i Mindmeister finns ett presentationsläge. Mindmeister finns både som app och webapp och går att koppla till elevernas google-konton.

Som nästan alla andra applikationer finns dock begränsningar i gratisversion mot betalversion. Dock klarar gratisversionen vissa exportfunktioner och ett begränsat antal tankekartor.

CoggleSom tvåa håller jag Coggle. Coggle är ett grundläggande verktyg för tankekartor som går att synka med googlekonton. Även här finns en gratis- och en betalversion. Fördelen med Coogle mot Mindmeister är att det inte finns någon begränsning på antalet kartor en elev kan skapa. Nackdelen är att Coggle fungerar svajigt på iPad.

Jag har fått ett tips om Lucidchart men inte själv testat det. Framförallt verkar Lucidchart vara ett verktyg att använda för att göra flödesscheman tillsammans i realtid. Kanske ett verktyg för NO-läraren?Skärmavbild 2016-01-07 kl. 18.37.24

Mindomo är ytterligare ett verktyg för tankekartor. Jag har inte testat det själv men fått det rekommenderat. Skärmavbild 2016-01-07 kl. 18.57.35Även Mindomo ska kunna bädda in filer och videoklipp i tankekartorna. Vid en snabb överblick ser det enkelt ut att förstå och har ett lättillgängligt presentationsläge. Dessutom inkluderas en rad instruktionsvideor.

Även Mindmup har liknande funktioner och finns dessutom som app vilket underlättar för de elever som har iPads eftersom den annars kräver flash. Jag har inte jobbat aktivt med elever utan bara testkört på egen hand, men om inte jag missat något är verktyget helt gratis och synkar mot Google Drive och Dropbox . Ett minus är dock att ett presentationsläge saknas.Skärmavbild 2016-01-07 kl. 18.41.47

Många av funktionerna är de samma oavsett verktyg och egentligen handlar det mest om tycke och smak. Det är svårt att säga att det ena verktyget är bättre eller sämre än det andra. Som alltid med nya redskap är det viktigaste att ha en klar tanke med vad man vill göra och därefter försöka hitta det redskap man tycker verkar fungera bäst för uppgiften.

Utvärdera mera!

Jag vill alltid utveckla mitt arbete, ibland lyckas jag till det bättre, ibland inte alls.

Det viktigaste redskapet jag har för att utveckla min egen undervisning är utvärderingen. Varje gång jag har ett prov eller större examinationsuppgift får mina elever göra en snabb utvärdering. Jag ställer alltid samma frågor:

  • Vad tyckte du om provet/uppgiften som helhet?  
  • Vilken fråga/del var enklast?
  • Vilken fråga/del var svårast?
  • Är det något som borde ändras till nästa gång? Varför? 

Eleverna börjar efter ett par år bli ganska varma i kläderna och jag upplever att jag får ärliga, och när det behövs, konkreta förslag på förbättringar. Dessutom märker jag ganska enkelt vilka grupper instruktioner eller liknande gått fram eller inte gått fram.

För att jag ska slippa papper och penna och göra det enkelt att samla in svaren använder jag Socrative (läs mer här). I detta sammanhang tycker jag det är ett perfekt redskap eftersom eleverna kan svara helt oavsett redskap. Nu har mina elever iPads och då finns Socrative som app vilket förenklar.

I slutet av varje termin gör jag en större utvärdering. Den är samma år efter år och ger mig i långt större utsträckning statistik som gör att jag kan jämföra från år till år vad som funkat,

eller inte funkat och i vilka grupper.Med kännedom om gruppen så går det att dra utvecklade slutsatser om utvärderingen görs ordentligt. Eftersom jag dessutom har en liten tendens att snöa in på statistik räknar jag ut medelvärden, medianvärden, jämförelser mellan olika år och så vidare.

För att det ska gå att använda utvärderingarna på det sätt jag vill använder jag mig av Google forms precis som jag (oftast) gör när jag gör digitala tester. I min utvärdering för terminen ställs mer djuplodande frågor, som rangordnas 1-6, och de handlar både om min praktik, hur de upplever feedback och deras egen insats. Jag tycker det är lite extra viktigt att få med det senare för att det inte bara ska landa i att läraren bär ansvaret för allt, oavsett om det är bra eller dåligt, utan att eleverna också är en del av helheten. Forms sammanställer sakerna elegant åt mig

Quizalise

Igår sprang jag på ett nytt quizverktyg som jag bara hunnit granska ytligt, men som verkar lovande. Verktyget Quizalize utlovar att vara ett verktyg som ska ge förutsättningar att lära på ett roligt och engagerande vis. Utöver att bara vara ett quiz-verktyg ger det också möjlighet till att spara statistik och hålla koll på styrkor, svagheter och var det finns luckor. Tjänsten är gratis för enskilda lärare men kan tydligen även skaffas för hela skolor.

Jag har inte hunnit testa med klass ordentligt men kommer göra efter julledigheten. Det verkar finnas bra förutsättningar om jag har förstått saker rätt så går det både att skapa hela klasser med unik elevstatistik, quizer som går att köra direkt i klassrummet och quizer som går att göra som läxor som sedan delas med en viss elevgrupp.

Utan att ha mer än testkört mer än på mig själv tycker jag verktyget är ett av de mer lovande på väldigt länge. En mer utförlig rapport när verktyget är testat i skarp läge får komma senare.

Ge feedback till eleverna

I mitt eget arbete med eleverna befinner sig texter och feedback på dessa centralt som en metod att utveckla elevers tänkande och skrivande.

För att detta ska fungera behövs en rad verktyg. Personligen föredrar jag att ge textkommentarer då jag tycker det är mest effektivt eftersom jag också ofta petar i elevernas faktainnehåll.

Personligen skulle jag aldrig använd Word till att ge eleverna feedback om jag inte var direkt beordrad då jag upplever det klumpigt och lite rörigt för eleverna. Det finns en kommentarsfunktion, men den är inte molnbaserad och eleverna jag haft tenderar till att ha svårt att reda ut vad kommentarer gäller. Istället arbetar jag mycket med Google docs (mer finns att läsa här). Fördelen med detta verktyg är att eleverna kan kommentera varandras texter och att jag kan göra det. Två huvudsakliga funktioner gör att det både är snabbt och enkelt att lämna feedback:

Kommentarsfunktionen som finns inbyggd (BILD) gör att det går att markera hela stycken eller enstaka ord och på så vis både kommentera språkligheten och enskilda faktapåståenden. Markera och välj så kommer verktyget fram. Varje gång en kommentar lämnas så får eleven ett mail och de vet att de fått feedback. På samma sätt funkar det när de markerar sin text som färdig. Det finns också en chatfunktion (BILD) som gör att det i realtid går att förklara vad som kan åtgärdas. Nackdelen är att det kräver att både den som ska ha feedback och du är uppkopplade samtidigt.

Det går alldeles utmärkt att skriva feedback till elev i Padlet, där även länktips, bilder och liknande kan läggas till. Dock kan det vara bra att komma ihåg att göra dem privata och bara dela ut till eleven. *Ett annat verktyg som är mycket likt Padlet är Lino vilket kan användas på samma sätt.

Nästa verktyg jag rekommenderar är Kaizena. Kaizena är ett tillägg till Google som gör det möjligt att lämna röstkommentarer. Jag har skrivit mer om Kaizena här. För den som gillar att lämna ljudkommentarer och arbetar med Google funkar det utmärkt.

Vill man ge muntlig återkoppling men inte kan arbeta med Google finns flera möjligheter. Dels finns Soundcloud som jag skrivit om här. Andra exempel på redskap Audioboom där det går att spela in korta ljudmeddelanden som kan delas på olika sociala medier eller skickas som mail. Audioboom finns också som app. Sidan Vocaroo kräver ingen inloggning och det går att spela in ljudmeddelanden som sedan kan mailas, delas via sociala medier eller bäddas in på en sida.

Utöver dessa finns en rad lärplattformsliknande verktyg där man kan skapa uppgifter och ge eleverna feedback via dem. De fungerar alla olika och har olika möjligheter. Det kan säkert passa någon. Exempel på sådana är Formative och Edmodo eller Passnote.

Utöver det finns sannolikt tusentals andra som jag helt saknar koll på.

FormLimiter

För den som kör digitala test med Google forms och Flubaroo kan det ibland finnas ett behov av att begränsa formulären i tid. Till det funkar tillägget FormLimiter.

FormLimiter är ett tillägg som läggs till i Google forms på sedvanligt vis. När väl FormLimiter är tillagt och du godkänt tillägget i Google kommer du in i det formulär du vill begränsa.

Förberedda formulär

2En behändig funktion för de som har frågor av ungefär samma karaktär är funktionen Use/Create choices.
Med denna kan man förbereda en lista med färdiga svarsalternativ och snabbt med ett knapptryck mata in dem i formuläret, en funktion som lämpar sig väl när man tillverkar utvärderingar eller liknande.3 Svarsalternativen lägger man in i ett kalkylark som automatiskt ploppar upp när man klickar på Create/Edit Value Lists. Skärmavbild 2015-10-29 kl. 20.18.56Användbarheten för den genomsnittlige läraren måhända är begränsad, men det är ändå en lite smårolig funktion.

4 5

Begränsa formuläret

Skärmavbild 2015-10-29 kl. 20.57.31Den verkliga vinsten i tillägget finns dock i alternativet Set Limit. Med detta verktyg stänger man automatiskt ett formulär vid en viss tidpunkt eller vid ett visst antal svar. Det går helt enkelt till så att man väljer ett datum, ett klockslag eller ett visst antal svar och klickar på Save and enable. Därefter är det igång. Väljer man in alternativet Email Form owner when submissions are closed  så får man dessutom ett mail i när det inte går att lämna in fler svar. Limit time Ett perfekt verktyg när man vill att elever ska göra ett quiz under en lektion eller vara klara innan en viss lektion!

Tid och datum Max antal svar Inga fler svar

 


8 tips för att undvika mina misstag!

Övergången till ett flippat lärande är svår och i många fall lång och inte okomplicerad. För vissa lärare och grupper kan det gå på ett par veckor, för andra så tar det avsevärt mycket längre tid. För vissa sker det utan friktion och i andra gnisslar det avsevärt. Några tips på vägen för att få det hela att gå enklare, eller i alla  mindre friktionsfritt, kan vara värda mycket, jag önskar att jag själv hade fått dem när jag började. Så för den som kan ha nytta av det, varsågod!

  1. 13-04-04 Eric Mazur - Flipped ClassroomSätt lärandet i centrum: Oavsett hur du flippar (eller inte flippar) måste det centrala i allt handla om lärandet. Jag har både före, och efter, flippandet försökt fokusera på att maximera lärandet och allt annat tror jag är mycket oklokt. Det är också ett av mina skäl till att jag gått över. Jag tror nämligen just att den arbetsmetoden leder til ett bättre läreande.

    Tänk på din flippade film (om du använder film) som en komprimerad genomgång. Under en normal genomgång sitter alltid någon elev och tänker på annat eller tittar ut genom fönstret. Eftersom flippen bygger på förberedelse och förförståelse så måste den innehålla det centrala i det du tänkt gå igenom. Hindra inte heller den elev som vill veta mer. Hänvisa alltid till de texter som hänger ihop med din flipp (om det nu inte är en text) och för all del; har du extramaterial så länka eller hänvisa till det också!

    Var också tydlig med att deras kunskaper kontrolleras och bedöms. Kanske inte på samma sätt som tidigare, men det är viktigt att inte släppa den biten. Några elever kommer försöka smita undan i annat fall på samma sätt som elever som tidigare smitit mycket väl kan uppleva det mer meningsfullt och bli mer engagerade av nya arbetsmetoder. Tänk tillbaka på din egen skoltid: Var du seriös när saker varken bedömdes eller kollades av?

  2. Sätt upp tydliga mål med lektionen: Det är meningslöst att göra vackra och dramatiska videor om syftet med lektionen inte är klart innan. Detta är också problemet med att långa videor från andra; det är inte säkert de överensstämmer med vad du vill uppnå. Så lånar du är det extra viktigt att försöka låna rätt. Tänk på Vad, hur och varför.Försök också skapa aktiviteter som kräver engagemang.

    Målsättningen är att ingen elev ska kunna sitta igenom en lektion overksam (lättare sagt än gjort) och att de ska vara tröttare än vad du är när lektionen är slut. Uppmuntra eleverna till att delta genom “no hands up” eller liknande.  Försök tänka igenom hur du som lärare ska övervaka klassarbetet, hur du kan underlätta samarbetet och hur du ställer frågor så att det inte blir svårt att föra diskussioner eller arbeta runt. Försök börja med slutet och flippa din egen tanke på samma sätt.

  3. Hitta responsmodell du trivs med: Det finns tusen och åter tusen olika verktyg för respons (några här och här) men det gäller att hitta det som man själv är riktigt bekväm med (och gärna som är självrättande om man jobbar med quizer). En del gillar att ha videor med frågor inbäddade, andra i slutet av dem. Gör det du tycker känns rätt.
  4. Sätt ramar för ditt medium: Både tid och innehåll bör begränsas. Några säger att videon ska vara 3-5 minuter, andra att den inte ska vara lika lång som antalet årskurser och någon säger årskursen gånger 2. Jag har inte lyckats hitta något egentligt stöd för något av påståendena och det finns sannolikt varken rätt eller i sammanhanget, även om det så klart finns en övre gräns.

    Min första video var 45 minuter. Jag tänkte att det kunde vara som en lektion. Gör inte om mitt misstag!

    Idag försöker jag göra videor så långa de behöver vara, men drar de iväg i tid försöker jag dock klippa upp dem i bitar. Använd dina egna grupper som utgångspunkt! En tumregel är med stigande ålder, längre filmer.

    Det är också en utmaning att få ihop ett bra och inspirerande innehåll. Underskatta inte betydelsen av snygga bilder, färger eller annat som piffar upp. Gillar du att vara med på bild själv så var det. Men det viktiga när det kommer till denna del är att du känner dig bekväm. Känner du dig obekväm så kommer det slå igenom rutan, oavsett om du själv syns på bild eller inte.

  5. Undvik upprepningar: Har du låtit eleverna titta på en genomgång så är det inte meningsfullt att gå igenom exakt samma sak på lektionen en gång till. Kör gärna lite frågor eller snabbrepetera, eller låt eleverna ställa frågor (bra som responsövning) men gå inte igenom samma saker en gång till. Då är tiden eleverna la på att titta på flippen bortkasatad och de kommer titta mindre intresserat nästa gång. Sätt hellre ihop knepiga uppgifter, eller jobba med peer instructions där de tvingas använda det som finns i filmen.
  6. Använd Youtube: Det finns andra videotjänster, andra sätt att förmedla flippat material. Men youtube levererar så gott som varje gång. Det är en stabil tjänst och går att använda på alla plattformar (jag känner till). Men se till att ha en reservplan. Har inte dina elever internet hemma, eller ska till fjällsemester eller liknande, är det bra att ha videor på ett USB-minne eller liknande.
  7. Hitta varierande bedömningsmetoder: Att hitta “nya” och kreativa bedömningsmetoder är ingen picknick. Samma sak gäller i detta som i allt annat. Gör det du är bekväm med och det som funkar. Det är dock klokt att fundera över om du ska göra allt som du alltid gjort. Personligen tycker jag textuppgifter där jag ger elever respons funkar bäst för att utveckla kunskaperna, men jag är knappast ett facit. Går det att hitta nya metoder så är det nog en klok idé, men med måtta.

    Samtidigt; släng inte ut barnet med badvattnet. Använd det som funkar och strunta i resten. Har du saker på en gammal spritkopia som ger fantastiska resultat är det alltid bättre än en podinspelning som inte gör det.

  8. Få med föräldrarna: För att få upplägget att fungera behöver föräldrarna vara med på tåget. Det är inte alls så enkelt eller självklart som det kan låta men det är nödvändigt för att eleverna ska acceptera upplägget. Skicka ut information om hur du jobbar, gör den tillgänglig online, uppmuntra dem att använda din blogg (om du har någon) och ställa frågor. De kommer inte inte känna igen sig, men med förvissningen att de flesta föräldrar vill samarbeta med sina barns lärare går det att få dem att sätta sig in i hur upplägget fungerar.

    Från mitt eget perspektiv har jag sett att de grupper som är svårast att nå och utveckla också är de som har föräldrar som har minst acceptans för ett annorlunda upplägg.Jag tror personligen att det centrala i att få med föräldrarna är att kunna motivera att allt handlar om att förbättra och utveckla lärandet.

Slutligen: Gör det du hinner och det du orkar. Ingen blir lyckligare av att du sliter ut dig i onödan. En lärare med kraft, ork och energi är alltid bättre än en utan, oavsett vilka arbetsmetoder hen använder. 

Självrättande test med Flubaroo

För den som kommit så långt att den börjat digitalisera prov eller test  blir det snabbt frustrerande att gå igenom kalkylarken för att få koll på vad eleverna kan, särskilt om det faktiskt i många fall är upplagt för frågor med ett eller flera svarsalternativ och på så vis går att få självrättat.

Lösningen här är tillägget Flubaroo, ett gratisverktyg som gör Google forms självrättande.  Flubaroo är dock mer än bara ett verktyg för rättning. Det kan också beräkna genomsnitt, medelpoäng per fråga, varna för låga poäng och visa fördelningen. Dessutom går det få resultaten automatiskt skickade till eleverna varje gång de gjort ett test. det går också skicka individuell feedback till varje elev beroende på deras resultat.

När man väl skapat ditt formulär med frågor är det dags att skapa ett facit. För att göra detta går man helt enkelt till live-versionen av formuläret och fyller i de rätta svaren. Namn- och e-postfrågorna brukar jag själv alltid besvara med ”Facit” för att det ska bli enkelt att hitta. Ett formulär kan annars snabbt bli bökigt att hitta i när det börjar bli ett par hundra olika svar.

När det gäller textsvar, där ett begrepp eller liknade ska fyllas i så är det viktigt att tänka på stavningen. Om det är begrepp där det inte är väsentligt om det är stor eller om det är ett årtal där det går bra med ungefärlig angivelse eller exakt så är knepet att lägga in ett ”%or” mellan de olika svaren. Då accepterar Flubaroo båda (eller flera olika) alternativen. Skulle jag exempelvis fråga efter Västroms fall kunde svarsalternativet vara ”500 e.v.t. %or 472 e.v.t.” eller svaret på glosan ”bord” skulle kunna vara ”table %or Table”.

När väl eleverna börjat svara och man fått en lista som ser ut ungefär såhär.Skärmavbild 2015-10-27 kl. 00.21.20

För att få denna självrättande går man in i på ”Tillägg” och lägger till Flubaroo. (För den som behöver instruktioner om hur det fungerar finns mer info här). När tillägget väl är installerat går man till tillägg och väljer ”Enable Flubaroo in this sheet” och därefter till “Grade assignement“.

Hur rättar Flubaroo?

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 21.16.05 Kommen såhär långt undrar nybörjaren vilka alternativ hen ska välja. Som jag skrivit i tidigare inlägg väljer jag alltid att låta eleverna svara på frågor som identifierar dem. Detta är skälet. Alla de frågor som innehåller personinformation väljer man alternativet “Identifies student”. Med det skapas automatiskt en sortering.

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 21.20.39Skip grading: Väljer du detta alternativ så rättas inte frågan alls. Har du tidigare valt svarsmöjligheten stycketext så kan detta vara ett alternativ då det är svårt att låta ett formulär rätta den typen av uppgifter.

Normal grading: Detta alternativ rätta uppgifterna utifrån det angivna facit. I listan kan man välja antal “poäng” som uppgiften ska ha. Har man tre rätta svar kan man ha tre poäng, till exempel. Viktigt att minnas är att om en fråga har tre rätta svar och en elev bara har valt två så räknas hela frågan som fel.


Grade by hand:
 Väljer du detta alternativ kan du gå in dokumentet och styra över hur många poäng en elev får. Du antalet i listan jämte uppgiften. Därefter får man själv gå in i det färdiga svaret och ange hur många poäng eleven får på de frågor du valt
detta alternativ.

Meddela eleverna

FärdigrättatNär väl uppgiften är rättad och sammanställd får man en lista med svar. De svar som är markerade orangea i detta fall är de med många felaktiga svar. Bara där får man som lärare en viktig information att gå vidare från.

I listan får man också en tom kolumn med titeln “Emailed grade?“. När den är tom har inga elever fått sina resultat. För att alla elever, samtidigt, ska få resultaten av sitt test går man tillbaka till menyn och väljer “Email grades”. En ruta dyker då upp med några valmöjligheter. För att eleverna ska få sina resultat måste man välja det svarsalternativ där deras e-postadresser finns sparade, lämpligtvis döpt till “e-post” eller liknande. I rutan skriver man det meddelande man önskar att eleverna ska få, om man vill att de ska göra om under en viss procent eller vad de nu kan tänkas behöva veta. Vill man att eleverna ska ha med ett facit kryssar man i “Include Answer Key”. Klicka på “Continue” så skickas mailet till eleverna, med procentsats och vilka frågor de hade rätt på eller inte.

Självrättande test

SjälvrättandeOm man inte verkligen måste ha koll på exakt när och vilka svar eleverna har utan kan nöja sig med att göra det i efterhand (eller för all del nöjer sig med att sammanställa resultaten i efterhand) går det också att få Flubaroo att självrätta.

I Flubaroos meny väljer man “Advanced” och “Enable autograde”. Har man inte ställt in hur många poäng varje fråga ska ge eller e-postinställningar tidigare väljer man Ja 
i fönstret som poppar upp, i annat fall går man vidare. I det fall meddelande till elever, Skärmavbild 2015-10-28 kl. 13.33.07rättningsanvisningar och liknande är färdigt så är nu också funktionen inställd. Har du tidigare orättade svar kommer du få frågan om du vill rätta dem nu, i annat fall är ditt formulär fixat och färdigt för att automatiskt skicka ut svarsmail när någon fyller i ditt formulär.