Begreppet flippat klassrum härstammar från 2007 när High school-lärarna Aaron Sams och Jonathan Bergman upptäckte en möjlighet att börja lägga ut sina lektioner på nätet. Lektionerna skickades till sjuka elever och började spridas. De noterade att eleverna som förberedde sig hemma höjde sina resultat. Bergman och Sams började uppmärksammas och utvecklade konceptet vidare och snart var bollen i rullning.1
I vissa avseenden är konceptet inget nytt. Många lärare har länge arbetat på likartat vis, men oftast för sig själva och utan tekniska hjälpmedel. Med den tekniska utvecklingens hjälp har konceptet kunnat utvecklas, spridas och tydligt definieras.
Flippat klassrum eller flippat lärande?
Den vanligaste uppfattningen om flippade klassrum jag möter i min vardag är att det handlar om att dela ut en Youtube-film och sen är det bra med det. Så är inte fallet även om många av oss börjat just där.
De flesta lärare som valt att flippa sitt klassrum har gjort det utifrån en önskan att öka elevernas kunskaper. Vill man öka elevernas kunskaper räcker knappast att bara lägga ut videoklipp och hoppas på det bästa, då gäller det att ha en tanke bakom. Syftet måste alltid vara att eleverna ska förbättra sitt lärande.
Flipped learning network som drivs av bland andra Bergman och Sams har sammanställt fyra kriterier för en flippad lärmiljö.2
Förändrad inlärningsmiljö:
Skolmiljön anpassas för att ge möjlighet till kollaborativt lärande. Eleverna får genom det en möjlighet till att samarbeta och lära av varandra istället för att arbeta ensamma. Samtidigt är det viktigt att försöka tänka på att anpassa klassrummet för att möjliggöra detta.
Lärandekultur i förändring:
I ett traditionellt klassrum centreras verksamheten kring läraren som blir den primära informationskällan. I en flippad lärmiljö blir lärarens roll annorlunda. Från att vara föreläsare till att vara vägledare, frågeställare och den som utmanar och utvecklar i en annan roll än den förmedlande.
Denna förändring kräver också att eleverna förändras. Det räcker inte sitta och lyssna på läraren utan det kräver att eleven kommer förberedd till lektionen för att den ska kunna användas fullt ut.
Detta är en stor förändring. Den går verkligen inte över en natt och den kräver mycket stöd från skolledning om inte arbetet ska riskera bli oöverstigligt.
Innehåll med en avsikt:
Lektionens innehåll måste utvecklas till att handla om begreppsförståelse, processuell förståelse, och material där elever tvingas utveckla sambandsförståelse, resonera kring orsaksfrlopp och konsekvenskedjor. Det är nödvändigt att detta moment blir kollaborativt för att eleverna inte bara ska utnyttja egna kunskaper utan också varandras kunskaper.
För att detta steg ska vara möjligt krävs också förberedelsen så att tiden på lektionen verkligen frigörs och kan utnyttjas effektivt.
Professionella lärare:
Den professionelle läraren arbetar aktivt med sitt förändringsarbete både i och utanför klassrummet. Att vara delaktig i elevernas lärprocess kräver i många fall mer än att föreläsa. Den professionelle läraren arbetar reflektivt och strävar efter utveckling.
Det är också viktigt att ta del av forskning, både när det kommer till det egna ämnet men också skolforskning i stort.
För att detta ska vara möjligt krävs också lärare som samverkar och lär av varandra. Ingen lärare kan lyckas med en omställning till ett flippat arbetssätt om den inte har stöd av kollegor och skolledning.
1. http://flippedlearning1.wordpress.com/history/ & http://www.thedailyriff.com/articles/how-the-flipped-classroom-is-radically-transforming-learning-536.php
2. http://fln.schoolwires.net//site/Default.aspx?PageID=92