Formativ bedömning

En av de verkligt betydande spåren i de senaste årens skolutveckling är diskussionen kring formativ bedömning. Att just detta fått en framflyttad position bygger sannolikt på att det dels är en metod som kunnat underbyggas, bland annat genom John Hattie som den mest betydande undervisningsrelaterade effekten,1Håkansson, Jan, Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm: 2011, s. 38-41. men också för att metoden lätt att tillämpa.

Det ska dock tilläggas att det knappast är så att metoden står utan kritik och som vanligt när det rör pedagogiska trender gör man nog klokast i att tänka både en och två gånger innan man sväljer betet, och så klart också använda det man noterar ger goda resultat i sin undervisning.

På denna sida kommer jag, oavsett positiva eller kritiska röster om tankesättet, ta upp de sätt jag själv arbetar formativt. Vissa saker av dem har jag tagit till mig av de senare årens debatt och forskning, andra har jag arbetat med länge.

 

Google docs som formativt redskap

2015-01-11 22:16:01

Utifrån mitt eget arbete med en formativ arbetsprocess har jag jobbat en hel del med Google docs. Min egen uppfattning är att en av de mer centrala delarna av den processen är den ständiga återkopplingen till eleven om var den är och hur den ska ta sig vidare.

Formativ processEtt av de främsta verktygen för att få denna process att fungera är Google docs. Poängen med detta är flera. En mycket god anledning att använda det först och främst är en gratis ordbehandlare (i den mån man verkligen kan anse att Google står för gratis produkter, men det är en annan fråga). För det andra är det enkelt och smidigt på det vis att det inte kräver ett dokument som hela tiden sparas och e-postas mellan olika användare utan är ett verktyg som gör att flera användare kan använda samma dokument och som sparas i molnet och på så vis försvinner inget arbete.

Det finns också en alldeles utmärkt kommentarsfunktion i systemet som gör att det går att ge eleverna kommentarer mitt i deras arbete och utöver det en chatt som gör det möjligt att direktkommunicera. Som redskap för formativ feedback (hur sådan kan se ut tänkte jag återkomma till) tycker jag personligen Google docs är ypperligt, särskilt med tanke på att det dessutom ytterligare öppnar möjligheterna för sambedömning.

När det kommer till feedback finns det, som ett tillägg till Google docs, ytterligare en möjlighet att utvidga återkopplingen till eleven. Om Google docs öppnar möjligheten till kollaborativa elevuppgifter och ständig feedback förenklar Kaizena. I korthet är Kaizena ett verktyg för att spela in muntliga kommentarer till eleverna så att de istället för att tolka text helt enkelt får en inläst kommentar, kopplad till det dokument de arbetar i. 

 

 

Read more… 3 comments

Ge feedback till eleverna

2015-12-14 16:24:37

I mitt eget arbete med eleverna befinner sig texter och feedback på dessa centralt som en metod att utveckla elevers tänkande och skrivande.

För att detta ska fungera behövs en rad verktyg. Personligen föredrar jag att ge textkommentarer då jag tycker det är mest effektivt eftersom jag också ofta petar i elevernas faktainnehåll.

Personligen skulle jag aldrig använd Word till att ge eleverna feedback om jag inte var direkt beordrad då jag upplever det klumpigt och lite rörigt för eleverna. Det finns en kommentarsfunktion, men den är inte molnbaserad och eleverna jag haft tenderar till att ha svårt att reda ut vad kommentarer gäller. Istället arbetar jag mycket med Google docs (mer finns att läsa här). Fördelen med detta verktyg är att eleverna kan kommentera varandras texter och att jag kan göra det. Två huvudsakliga funktioner gör att det både är snabbt och enkelt att lämna feedback:

Kommentarsfunktionen som finns inbyggd (BILD) gör att det går att markera hela stycken eller enstaka ord och på så vis både kommentera språkligheten och enskilda faktapåståenden. Markera och välj så kommer verktyget fram. Varje gång en kommentar lämnas så får eleven ett mail och de vet att de fått feedback. På samma sätt funkar det när de markerar sin text som färdig. Det finns också en chatfunktion (BILD) som gör att det i realtid går att förklara vad som kan åtgärdas. Nackdelen är att det kräver att både den som ska ha feedback och du är uppkopplade samtidigt.

Det går alldeles utmärkt att skriva feedback till elev i Padlet, där även länktips, bilder och liknande kan läggas till. Dock kan det vara bra att komma ihåg att göra dem privata och bara dela ut till eleven. *Ett annat verktyg som är mycket likt Padlet är Lino vilket kan användas på samma sätt.

Nästa verktyg jag rekommenderar är Kaizena. Kaizena är ett tillägg till Google som gör det möjligt att lämna röstkommentarer. Jag har skrivit mer om Kaizena här. För den som gillar att lämna ljudkommentarer och arbetar med Google funkar det utmärkt.

Vill man ge muntlig återkoppling men inte kan arbeta med Google finns flera möjligheter. Dels finns Soundcloud som jag skrivit om här. Andra exempel på redskap Audioboom där det går att spela in korta ljudmeddelanden som kan delas på olika sociala medier eller skickas som mail. Audioboom finns också som app. Sidan Vocaroo kräver ingen inloggning och det går att spela in ljudmeddelanden som sedan kan mailas, delas via sociala medier eller bäddas in på en sida.

Utöver dessa finns en rad lärplattformsliknande verktyg där man kan skapa uppgifter och ge eleverna feedback via dem. De fungerar alla olika och har olika möjligheter. Det kan säkert passa någon. Exempel på sådana är Formative och Edmodo eller Passnote.

Utöver det finns sannolikt tusentals andra som jag helt saknar koll på.

Tagged in: återkopplingFormativ bedömningGoogleKaizena Read more… 0 comments

Referenser   [ + ]

1. Håkansson, Jan, Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm: 2011, s. 38-41.